Idag var det dax för jogging igen....det var lite segt i benen men det gick rätt bra. Är nu inne på vecka tre i mitt lilla 22-veckors schema...Enligt schemat så ska man ha 4 veckors "uppvärmning" men jag tror jag ska förlänga den några veckor.
Det jag följer är ett schema som man ska följa 22 veckor innan man ska springa tjejmilen. Men eftersom jagi nte har några som helst planer på att göra detta så jag jag ju ändra lite på det...och eftersom jag gått upp en hel del i vikt, plus att jag har ont i knän och hälsenor så känns det som en längre uppvärmningsfas kan vara klokt.

Nu ska jag lägga mig och titta på top model :)

Under hela den här perioden som vi har hållt på att försöka bli gravida (fyra år snart) så har jag inte fällt så många tårar som kanske dom flesta skulle göra. Jag håller oftast det inom mig istället.

Men i måndags då bara fick jag lixsom nog. Jag skulle ju fått min första spruta idag (medicinering för endometrios), men så va händer i måndags när jag vaknar. Jo jag har fått min mens. Min mens kommer oftast väldigt regelbundet var 27:de dag, någon gång drar den över några dagar och ibland har den väl kommit dag 24-25. MEN dag 19!!!! Det har typ aldrig hänt.

Det är precis som om det är någon som har bestämt sig för att jävlas med oss...sååååååå nära jag var att påbörja medicineringen som jag måste göra innan jag får göra provrör, men nähä självklart att det ska skita sig...

Hela jag fick lixsom bara nog och jag låg hela dagen i vår säng och grät periodvis hela dagen....varken åt eller drack..usch...det var hemskt...fick ringa till jobbet och säga att jag hade feber :/

Nu känns det självklart bättre men det känns fortfarande så jäkla orättvist att vi inte kan ha lite flyt någon jäkla gång...bara motgångar hela tiden känns det som...men det hjälper väl inte och deppa..men ibland går det inte att låta bli...