En kompis till oss berättade precis att han och hans flickvän ska ha barn.

Det är som alltid jättekul och man blir himla glad för deras skull,

samtidigt som jag får ett hugg i magen..

Jag och min man har försökt att bli gravida i över 3 år nu (med lite vilopauser då och då) och en liiiten del i en hugger till varenda gång man hör/ser att någon är gravid. Man blir helt enkelt avundsjuk. Och så skäms man lite för att man blir det och känner sig egoistiskt och missunsam.

Det är inte så att man alltid går omkring och tycker synd om sig själv hela tiden. Men då och då unnar jag mig själv lite självömkan.

Men jag hoppas och tror att det snart ska bli vår tur oxå  :-)